Nej, vill inte!

Nej, jag vill inte skrek kroppen....
Jag började passet med 15km löpning upp till Ormberget där Anders snällt hade parkerat bilen med mina skidor, stavar och pjäxor. Det hade inte gått jättebra att springa, benen hade känts tunga men huvudet ville springa fort så jag körde på rätt bra ändå. Jag bytte om vid bilen, tryckte i mig en powerbar och drack lite vatten innan jag begav mig ut på de helt underbara skidspåren som erbjöds för dagen,då sa ben, armar och resten av kroppen bara NEJ!

Efter bara 5 km fick jag kliva av, kroppen darrade och jag var helt slut. Jag förstod inte vad som var fel, det fanns bara ingenting kvar, fysiskt sett borde jag inte ha några problem med ett sådant pass och när jag kom hem somnade jag på sängen. Inte brukar man ju vara trött efter ett träningspass snarare hur pigg som helst tack vare alla endorfiner som utsöndrats. Nu så här dagen efter förstod jag vad som var felet, tack vara att jag är tjej och min kropp reagerar så här får jag stå ut med att det blir så här en gång i månaden... Om jag känner mig själv rätt ska kroppen vara pigg igen om en, två dagar. Surt men det är sånt man får ta!


Måsten....

De finns ju de där dagarna som man inte egentligen vill ska finnas...
Nu lät det där betydligt värre än var det var men gud så uttråkad jag har varit idag! Dagen började med uppstigning tidigt för att hinna iväg till tandläkare, har inte varit där på 6 år så nog var det dax, hade ju gratisbiljett så då måste man ju gå. Det visade sig allt såg likadant ut som sist inga hål och inga bekymmer så det var ju rätt trevligt, den här delen av dagen var ju inte så farligt tråkig ändå. Det är plugget efter lunch som har gjort mig deprimerad.

Har en massa plugg som måste göras nu och jag motiverar mig med att desto fortare jag blir klar desto fortare blir jag ledig. Vägarna har tinat fram och solen värmer gott allt som oftast. Jag vill bara träna, träna och träna, vårglädjen spritter verligen i kroppen :-) Idag blev det ingen träning utan jag satt innne med den där jäkla uppgiften som ska lämnas in på fredag och oj så tråkigt. På ett sätt är det ganska intresant eftersom jag får skriva om friluftsliv i skolan men när solen skiner och jag måste dra ner persiennerna för att kunna se dataskärmen är det INTE okay att sitta inne och plugga. Jag vill ut och träna men måste inse att jag inte hinner idag, tyvär. Nu Är det bara att skynda sig iväg för att se hockey/fotboll hemma hos mamma o pappa, det blir nog mest hockey men att växla över till fotbollen någon gång då och då är ett måste, jag är ju fotbollnörd i själen men jag tror och hoppas på att Sverige vinner ganska lätt ikväll så prio blir att kolla in Lule som jag oxå hoppas vinner lätt men det är inte lika troligt, tuff match ikväll.

Jag längtar tills i morgon då jag ska ta bilen upp till ormberget packad med skidutrustningen för att sedan bege mig ut på ett 15 km löppass sen tillbaka till bilen för att snabbt byta om till skidkläderna och bege mig ut för att åka 20 km skidor. Det är tur att solen ska skina även i morgon och jag får njuta av våren, kanske tar igen lite av dagens förlust.

Mellan hopp och förtvivlan...

Tisdagen började inte bra!
Eller den börajde egentligen bra, solen sken, det var ett underbart väder och jag var heltaggad för ett intervallpass. Jag började ösa på riktigt bra även fast benen var lite sega, det gick inte att springa fortare helt enkelt, när jag var färdig med mina intervaller kände jag att jag hade kunnat springa fler, men gjorde jag det?? Nä! För både jag och klockan var ju inställd på endast dessa 6st, jag kände att detta inte var ett godkänt pass, jag hade helt enkelt inte tagit ut mig till max. Jag var arg och besviken på mig själv när jag kom hem och inte blev det bättre  när jag studerade passet mer nogrant i datorn och såg  att pulsen hade varit mesigt låg.. Jaja! Någån gång måste man få göra ett dåligt träningspass, på fredag blir det revanch på intervallerna tänkte jag och nu så här på torsdag eftermiddag är jag heltaggad :-)

Om nu inte intervallapsset var perfekt fick jag mig nog lite extraträning under kvällen rejäl pulshöjning uppnåddes under Skellefteå- Luleå matchen. Den stora frågan är nu, får man skriva in detta i träningsdagboken eller måste man ha spelat för att få lägga in det?

Tisdagskvällen var inte det lättaste, jag slets mellan hopp och förtvivlan och pulsen var sjukt hög, vi vet ju alla hur det gick så jag fick sova gott på natten och ladda om till onsdagens distanspass.

Igår när jag var ute hade asfalten börjat titta fram på sina ställen och det gick hur lätt som helst att springa. Även om jag springer med Ice Bugs går ingenting  att jämföra med att springa på barmark, riktigt bra tempo på sina ställen men att bege sig ut på den knövliga och söndertinade isvägen var ett misstag, tappade en hel del där men vad gör det? Ett bra pass blev det iaf. I morgon blir det revanch på mina intervaller från i tisdags och ikväll blir det en kväll med hockey och jag hoppas att det inte blir lika spännande som sist,  3-0 till Lule tack! Det är vad mitt hjärta klarar av denna kväll :-)

Lite musik av klass




Vilovecka, inte riktigt!

Veckan gick otroligt fort...
Den där veckan som skulle vara en vilovecka blev inte alls som jag tänkt mig. Efter min uppladdning med pizza, godis och hockey i måndags fick jag av någon underlig anledning en hel del extra energi, hmmm vart kom den ifrån? Energibomben behövdes och jag fick mig en vecka med en hel del träning och så även lite extrarträning med gymnasieeleverna under min VFU :-) 

Totalt avverkade jag 8 mil varav drygt en var på längdskidor uppe i stugan. På väg ut till en sjö där det skulle fiskas (Inte av mig, jag prioreterar solandet) tog jag mig en liten skidtur på skoterspåren, ett helt underbart träningspass i vårsolen och jag ska helt klart åka mer skidor i vår. Längdskidor är det perfekta återhämtningspassen då det är skonsamt för benenen och dessa får lite extra tid till vila :-)


I söndags var det än en gång Hockey och dax för Lule att ta sig den där semifinalsplatsen (och vi vet ju alla hur det gick) men jag var ju även tvungen att ta mig genom mitt långpass för veckan. Jag slog på radion på min Ipod, snörde på mig skorna, bad mamma pappa och Anders att hämta upp mig om två timmar och drog iväg hemmåt efter den snirkliga grusvägen. Nu hann jag inte springa i två timmar utan de var ikapp mig redan efter 2 mil och 1:45 men det gjorde inte så mycket, min Ipod hade tappat radiokontakten och jag hade ju inte längre koll på ställningen i matchen... Jag fick höra slutet i bilen och som sagt vi vet ju alla hur det gick :-) 

I morgon blir det intervaller och gym på morgonen sen lite mer löpning med gymnsaieeleverna och så Luleå mot Skellefteå och semifinalhockey hos mamma och pappa!





Pizza, Godis och Hockey!

Den här dagen kommer att handla om återhämtning!
Jag har varit sliten i kroppen allt för länge nu, den har aldrig återhämtat sig och jag har slitit hårt under de senaste passen. I helgen körde jag turskidårkning och längdåkning mest för skoj skull och för att benen skulle få vila sig lite, det visade sig att det inte bara var benen som behövde vila, kroppen är slutkörd och orkar bara inte just nu. 

Nu i veckan kommer jag att ta det rikitgt lugnt och låta kroppen återhämta sig helt. Veckan börjar bra med att jag ska ta och fylla på med en hel del energi i form av pizza och godis och sen för att stimulera mitt nervösa beteende blir det hocky där jag har på känn att Lule blir klar för semifinal redan ikväll :-)

Ge mig mat, mat och ännu mera mat...

Nu har jag varit konstant hungrig i flera dagar, det finns ingen botten, jag bara äter äter och äter... Akta er för att bjuda hem mig på middag för då tömmer jag kastrullerna, ni får kanske akta er för att bjuda hem mig över huvutaget för då gräver jag i erat skafferi, äter upp era smörgåsar och dricker upp eran mjölk. Framförallt ska ni nog inte öppna dörren om jag kommer och hälsar på oinbjuden eftersom det troligast betyder att kylen hemma är tom... 

Vet inte vart allting tar vägen! Jag äter ett mål mat känner mig mätt och belåten och sen en halvtimme senare är det bara att kolla in vad vi har i kylen, finns det något ätbart kvar? Jag som inte ens har tränat idag, har endast suttit och plugga hela dagen då borde ju hungern gå över. Jag brukar känna mig ganska tom efter ett långpass men som jag har känt mig sedan i måndags är ju extremt.... 

Ska försöka fylla på så gott jag kan ikväll för i morgon blir det dubbelpass, intervaler på morgonen och skidåkning på eftermiddagen. Det drar verkligen i skidnerven nu när solen har börjat titta fram bakom molnen och våren säger titt ut :-)

Här har ni en mindre smikrande video som Anders smygfillmade en lördagkväll i höstas och det ser verkligen ut som jag har haft mitt problem med bottenlöshet tidigare...



Slit....

Idag var det slit från start till mål under mitt 25 km pass...
I vanliga fall brukar de första 15- 18 km vara en njutning med lätta ben men idag var jag seg och sliten redan från start. Jag tror att helgens träning satt i öven om jag endast hade tränat lite lätt. Även om det var slitsamt var det riktigt härligt, jag gillar att få "kötta" ibland att bara mata på och försöka att trycka bort det jobbiga, det är då det ger någonting både för psyket och för fysiken.

Det tråkiga var att jag i slutet av passet började känna av löparknä, jag tror att detta beror mycket på att jag var så pass stel under hela löpningen så det ska nog ge sig sen när jag mjuknat upp lite :-)

Här i veckan ska jag bege mig ut och reka lite inför "stenålderspromenaslöpning" med gymnasieelever, vi får se vad det blir av det :-)

Yeeesss!

Aldrig har det hänt förr att jag har varit i träningsform redan en vecka efter att jag blivit förkyld,jag brukar verkligen få dra med mina förkylningar hur länge som helst. I helgen har jag hunnit med två lättare pass i vårsolen uppe i stugan. I Lördags joggade jag lätt 7 km och idag avverkade jag dryga 12 km i lite högre tempo men utan att maxa på något sätt. 

Jag tror att mina nu påfylda järndepåer kanske kan ha någonting att göra med mitt ovanligt snabba tillfrisknande. Jag var så gott som tom på järn för ca ett halvår sedan och har sakta men säkert knaprat järnpiller och blivit piggare och piggare. Vad nu denna snabba återhämtning beror på kanske spelar mindre roll utan det viktigaste är väl att jag är pigg igen och kan träna.I morgon ska 25km avverkas innnan skolan, tur att jag börjar kl 13, annars hade det blivit en tidig morgon.

Förkylt igen...

Jaha! Då var det dax igen....
Eller jag har dragits med min förkylning ett tag nu, sedan i lördags för att vara mer exakt :/ 
Har inte velat prata om det och inte skriva om den, är bara rent ut sagt förjävligt less, varför ska jag vara sjuk hela tiden? Jag har börjat vikariera åt Barn- och utbildningsförvaltningen igen efter många års uppehåll, tog tag i vikarierandet igen eftersom jag inte vill jobba helger på intersport nå mer, våren närmar sig och jag vill kunna vara ute och åka skidor och träna tillsmamans med Anders på helgerna. 

Vad jag ville komma till var att jag var och jobbade på förskola i torsdags och fredags och det skulle jag nog inte ha gjort. På det ställe jag var i torsdags var säkert 19 av 22 barn snoriga och förkylda. Förskola är som en enda stor förkylning så jag var ju lite nervös för att dra på mig någonting redan när jag gick dit men pengar behöver man ju så...... Fredag eftermiddag kände jag hur halsonten började smyga sig på men jag försökte förtränga det hela, "Nä! Det är nog lugnt, inte blir jag sjuk" försökte jag intala mig men den fungerade inte... Tog ett tag tills förkylningen slog till med sin fulla kraft men nu i skrivande stund har jag precis vaknat från en tupplur på soffan och sitter med rinnande näsa och huvudvärk.

Det var min rapport...
"Vad är livet utan löpning? Trist och tråkigt... och... och alldeles världelöst"

Ah! dessa gubbar kan alltid få en på bättre humör- En Klassiker!


RSS 2.0