Incident on (57'th street) med andra ord IKSU!

Jag började dagen med att kriga mig genom snöstormen i dryga milen. Jag hade inga större planer med passet än att endast ta mig ut, känns som att det är så med alla löppass nu för tiden, längtar tills jag kan börja träna som jag vill igen med ett större syfte än endast "fara ut å löpa". Det var iaf. riktigt skönt att fara ut på rundan och jag avslutade det hela inne på IKSU (gymet) med ett corepass!

Jag vågade mig tillbaka efter Ipod incidenten :-)
Det visade sig för ett tag sedan att jag haft problem med min Ipod. Så här gick samtalet när jag kom hem från ett pass för några dagar sedan:

Anders: Vad hög volym du har!!!
Linda: Nä! De här är väl inte högt, mycket lägre än vanligt

Jag plockar sedan ut lurarna ur öronen och hör hur musiken dånar ut ur min Ipod som jag har på armen. Den ska spela musik ur själva aparaten när man drar ur kontakten, så jag kollar att jag stoppat i kontakten ordentligt men upptäcker att någonting uppenbart blivit fel eftersom musiken spelar delvis i högtalarna och delvis i mina lurar.

Linda: Nått har blivit fel! Musiken låter ju överallt... Inte konstigt att jag tyckte folk tittade lite konstigt på mig på   gymet. :S 
Anders: Du måste skicka in den på lagning.
Linda: Jo! och mig själv måste jag skicka på makeover så att ingen känner igen mig nästa gång jag ska till IKSU. Jag är stämplad för livet som den där stöddiga tjejen som snoffsar runt i svettiga löparkläder och spelar musik för hela gymet!

Efter att jag nollställde Ipoden fick jag den att fungera och idag när jag återigen var tillbaka på brottsplatsen var jag noga med att efter varje övning plocka ut lurarna ur öronen för att kolla att Ipoden inte fått fnatt igen. Det gick bra denna gång =) Det är tur att jag inte är 14 år nå mer och och behöver skämmas för varje "liten incident". Sen är det självklart bra att jag har så sjukt bra musiksmak att ingen behövde lida allt för mycket... Att lyssna på Springsteen ska ju inte nån behöva klaga över, eller hur? ;-)

Lät väl ungefär så här den där dagen på gymet, skulle jag kunna tänka mig!



Skitsnack!

För känsliga läsare (om du är väldigt känslig, annars är det bara att läsa på)
.....och för övrigt skulle texten på asken varit så stor

Idag var jag riktigt lätt under mitt löppass, helt tom i kroppen, hur går det ihop?
Igår efter middagen promenerade vi till Ica eftersom Anders godisbehov var stort. Jag var inte lika sugen pga. mitt stora intag tidigare i veckan, så jag nöjde mig med en ask Extra Drops. De ser ut som halstabletter och man ska visst äta en efter varje måltid för att återställa PH-värdet i munnen. Jag tycker att de är jättegoda så tryckte i mig askens innehåll på några minuter. När jag sedan studerar asken lite närmare ser jag att det står: Vid överkonsumtion laxerande effekt! Hmmm.. Funderade lite över om en  hel ask på några minuter är överkonsumeition men visst var det så....

Var som sagt lätt på passet i morse! Måste ha tappat en massa vikt under natten pga. alla toabesök jag gjorde, så i morse var det bara att trippa iväg på lätta ben... Att jag hade snö till fotknölarna och var tvungen att dra ner på tempot lite ibland eftersom jag uppenbarligen inte hade tömt hela kroppen, störde så klart litegrann, sakta gick det men passet blev genomfört utan missöden...

BTW! Motivationen har kommit tillbaka!

Motivation?

Va Fan! Vad hände med motivativationen? Är det nått jag brukar ha så är det motivation. Alltid är jag lika sugen att fara ut o springa, de är ju så sjukt roligt =) De senaste dagarna har det varit riktigt dåligt med motivation, jag har varit trött och åter trött, allt jag haft ork till är att sitta framför tv'n och dega och hur roligt är det? Jag har varit frusen, lindat in mig i en filt, ätit praliner och druckit glögg. Folk säger att man måste få göra sånt oxå.. 

En runda i skogen, all snö att pulsa runt i är ju bara underbart, eller bara nöta "asfalt" i några mil=)
Men orken har inte funnits till nått av detta, eller den kanske har funnits men huvudet har bara velat sitta inne.... och det har jag gjort, i två dagar. Två dagar utan träning Aja Baja!

Sprang en kort runda och gymade ett bra gympass idag och nu känns det som motivationen är tillbaka!
Dax att dra igång igen på "allvar", eller nästan på allvar... Är ju mellansäsong just nu och jag springer mest "för skoj skull pass", långa och långsamma men just nu längtar till Januari, när vi flyttat tillbaka till Lule och jag kan börja springa intervaller inne på Arcus igen, äntligen kavlitétsträning.. Inget går ju upp mot träning på sommaren och träning utomhus men för att kunna springa bra intervaller krävs det nästan att man springer inomhus för tillfället...

Enter Sandman i öronen och Intervaller, Götta =)

Brrr...

Snöpulsning, -15 och istappar i ögonfransarna i all ära men nog längtar men efter....





Det var ju de här med skidåkning...

Oj vad sämst jag kände mig idag! Skidåkning känns inte som min grej nå mer, jag var ju riktigt bra en gång i tiden men allt för lite åkning de senaste åren har väl tagit ut sin rätt, ingen teknik alls (Det är nog dax att gå Lasses sidskola ;-). Jag har inte nå armmuskler kvar heller, har ju endast tränat mage, rygg på gymet den senaste tiden. Det känns inte som att jag har tid och ork att även träna armarna, behöver ju dem inte till löpningen.

Jag kände hur ilskan kröp sig på allt eftersom under passet, eller man kanske inte säger "allt eftersom" när jag var lika arg hela tiden? Det var en tjurig tjej på skidspåret idag, jag hade lika gärna kunnat sätta mig i snöhögen, tjurat ihop och svurit åt hur värdelös jag var. Det gjorde jag nu inte utan försökte se det positiva i det hela... Jag åkte ju i alla fall om det där paret i 90års åldern eller tanterna som hade kafferep efter skidspåret. Jag bet ihop och åkte klart mina 20km och så lite till... Är man tjurig så är man! 

Ja Ja! Bara att ta nya tag nästa skidpass och istället fokusera på de löppass jag har kvar den här veckan, springa kan jag i alla fall =)

Veckans planer

Jag har börjat få rätt rejäl träningsvärk av skidåkningen men planerar ändå in ett pass nu till veckan, riktigt roligt och bra träning. Så här ser planen för veckan ut:

  • Måndag: Löpning 10-15km
  • Tisdag: Skidåkning 20km, Gym (mage, rygg)
  • Onsdag: Vila
  • Torsdag: Snöpulsning och stiglöpning m. tempoväxling, Gym (mage, rygg)
  • Fredag: Löpning 20km
  • Lördag: Vila
  • Söndag: Löpning 10km, Gym (mage, rygg)
Som synes är det mest för skoj skull pass. Känns lite tomt utan intervaller då man får bryta ner både kropp och själ riktigt ordentligt men de får komma i januari då den riktiga försäsongen börjar och jag kan springa intervallerna inomhus :-)




Skidåkning när den är som roligast! På tur en fin Marsdag med korvgrillning och fika =)

Träningshelg =)

Första helgen på två veckor då jag inte jobbar och vad gör man då? Tränar en massa såklar! Jag startade dagen med att åka 2mil klassikt på skidor, första gången för säsongen. Oj vad de första 5km var tunga, tankarna var allt från positiva, ja lät väl nått sånt här i min skalle:
"Helvete vad jobbigt, jag ska aldrig mer åka skidor, löpning är mer min grej! De här satans armarna har ju inga muskler kvar, aldrig mer" och så fortsatte det i någon kilometer till....

He var någon gubbe som hakade på mig efter att jag kört om honom ganska precis i början. Han såg ut som nån som inte brukade stå på skidorna speciellt ofta, utrustning som en stockholmare... Oj vad less jag blev när han inte ville släppa, jag fick ju ingen rytm i åkningen och blev bara tröttare och tröttare. Tillslut klev han av och jag kunde äntligen slappna av. Nu gick det helt plötsligt mycket fortare och mycket lättare, resten av åkningen var en njutning och fler skidpass kommer det att bli.


Efter skidåkningen åkte vi hem och käkade lite lunch och jag han sitta och vila en dryg timme innan nästa träningspass skulle avverkas. Mörkret kommer snabbt så det gäller att ta vara på ljuset. Dax för lite snöpulsning och stiglöpning uppe på Gamlia, helt underbart skoj pass. Vilken känsla att svänga av från stigarna och kötta fram med snö upp till knäna.


Tankar under ett pass...


Det är bara du, du och dina drömmar
Dina mål

Det är bara du, du och dina fotsteg
Dina drömmar, dina mål

Det är bara du, du och stigen framför dig
Dina drömmar, dina mål

Det är bara du, du och klockan
Dina drömmar, dina mål

Det är bara du, du och din vilja,
Dina drömmar, dina mål

Det är bara du, din smärta i låren
Dina drömmar, dina mål

Det är inte bara du med din lycka & din glädje


Trött...

Det har varit lite mycket av allt den senaste tiden... Mycket skola och mycket jobb sen har jag haft svårt att sova, lite för mycket i skallen skulle jag tro. Jag kände mig helt okay i kroppen idag och ett träningspass hade kroppen lätt klarat av och mått riktigt bra av skulle jag tro men huvudet sa eller till och med skrek NEJ! Så då blev det ingenting...

Nu framöver blir det ganska "lugnt"! Det blir mest bara långpass och inte några intervallen. Jag vill inte springa så mycket intervaller när det är så pass kallt som det är just nu och väntar med dessa tills vi flyttar upp till Luleå och jag kan springa dessa inomhus istället. Det blir mycket bättre fäste och framförallt inte lika ansträngande för luftrören. Blir att njuta av långpass nu som sagt, ett bra sätt att få vila upp psyket inför en stundande försäsong med betydligt mer intensiv träning.


oops! I did it again =)

Jag är fortfarande långt ifrån toppform men det värsta släppte idag och jag känner mig lite lättare. Råkade fara å träna två gånger idag även om det har vräkt ner snö här i Ume. Jag stressade hem från skolan för att hinna med å spinna 12:15 idag, cyklade järnet hem med snöflingor piskandes i ansiktet och tantcykeln som slirade i djupsnön, slängde i mig en kycklingburgare och lita makaronen som jag beställt av min hemmafru och iväg på spinning...

Det var riktigt skönt att köra ur kroppen och få upp tempot i benen lite, behövdes verkligen. Planen var egentligen att springa ett snabbdistanspass idag men det kändes inte som att det skulle gå att springa vidare snabbt i dagens väder :/

När jag kom hem skulle Anders ut å springa och inte kunde jag vara sämre, så snörde på mig mina löpardojjor och så drog vi iväg å snöpulase i 40 min. Helt underbart pass och vacker natur uppe på Gamlia, snön tyngde ner träden och det var vitt överallt.. Synd att jag inte hade med kameran så jag kunde visa men får ta med den till veckan istället, för de här ska göras fler gånger =)





Träningsvärk....

Oj Oj! Så ont det kan göra... Rejäl träningsvärk och aj så underbart =)
Visste inte att det kunde vara så här tungt att träna utan att knappt träna. Jag är i sjukt dålig form men motivation är på topp. Hade gärna tagit ett två timmars pass ute i det fina vintervädret som visar sig här i Ume för tillfället men måste inse mina begränsningar. Om det är lika jobbigt att släpa sig fram i några kilometer, som det i vanliga fall är att springa dryga 25 hur skulle jag då klara av ett sådant pass? Nu har jag ju någonting att längta till iaf.

Tips! Lägg inte ner träningen för mer än en vecka om ni inte måste, har tack vare en rejäl förkylning lärt mig att det är en tung väg tillbaka. Hade glömt bort vad träningsvärk och dålig form var i mina bättre dagar och hoppas att snart få glömma bort det igen!


Lycka!

Lycka är att efter två och en halv veckas förkylning och degläge i soffan cykla i kylan några kilometer till skolan utan att hosta. Lycka är att efter ha spenderat mer tid med tv-dosan än med löparskorna i två och en halv vecka gå upp för trapporna utan att hosta och snora. Lyckan är att inse att förklningen snart över:-)

Lycka var att idag få ta på mig mina nya vintertights som legat och väntat på mig i två och en halv vecka, få snöra på mig mina nya Icebugdojjor, dunka Glory Days i lurarna och bege sig ut och pensionärsjogga i vintersolen :-) Jag brydde mig inte över att formen var kass och att pensionärsjogga i knappt en mil till och med var ansträngande, det var bara helt underbart att få träna igen!



Lycka är att få fara och äta grillade kycklingburgare med friscobröd ute i skogen med älsklingen. Nu blir det inte nå mer degarliv på ett tag för min del, slut med tv och tråkiga sega kvällar, dax att börja leva igen =)


Snart, kankse!

Varje morgon när jag vaknar känns det som att jag blivit ännu mer förkyld men när morgonen blir till förmiddag och sen eftermiddag blir till kväll väcks hoppet om att snart kanske få träna igen. Snuvan försvinner saaakta och lite osäkert och ibland hostar jag inte ens när jag går upp för trappan, så framsteg är det eller iaf. inte baksteg (om någonting kan heta så).

Jag kör lite huskurer och andra sorts kurer...
Jag har ett apotek lika stort som gamlingarna på ålderdomshemmet och har alla möjliga mediciner som jag ska komma ihåg att ta och det är inte alltid så lätt när man börjar komma upp i min ålder... hmm.. så här ser apoteket ut:



Dagen börjas med världens C-vitaminshock... Det började med att jag inte skulle äta fil på morgonen eftersom jag äter järntabletter (hade helt tomma järndepåer) och kalcium hämmar upptaget av järn. C-Vitamin stimulerar däremot upptaget så till frukost äter jag nu för tiden världens godaste blandning av frukt o grejjs. Nu när jag kämpar mot världens segaste förkylning tror jag att denna blandning skulle fungera bra =)
  • Mosad banan
  • Kiwi
  • Hallon
  • Apelsinjuice (0,5dl)
  • Flingor

Andra tränar.... Jag tittar snällt på!

Jag börjar snart ha kurerat mig från min förkylning och hoppas på att kunna börja träna lite lätt nu till veckan. På tisdag eller onsdag hade jag tänkt mig att börja gyma för att senare kunna jogga litegrann. Den här gången hade jag tänkt bli helt frisk innan jag börjar tränar, för en gångs skull. Jag har känt mig småförkyld varierat med väldigt förkyld enda sedan Lidingöloppet så nu är det dax att bli helt frisk... 

Om man inte själv kan träna kan man ju alltid roa sig med att kolla in andra som tränar =) Jag har gjort en liten "film" från Anders träningspass i helgen uppe i stugan, helt underbart vackert och oj vad jag oxå hade velat kunna stå på skidorna utan att hosta ihjäl mig nu i helgen...

Anders tränar inför Vasan...





Sitter och drömmer...

Sitter här med min förkylning och ser fram emot att komma igång med träningen... Har haft allt för många sjukdagar sedan Lidingöloppet, har varit förkyld i tre omgångar.. Segt! Jag har däremot fått mirakelpiller av svärmor och hoppas på bra resultat med en massa träning utan sjukdomsavbrott framöver =)
Jag är sjukt motiverad just nu och har redan planerat in en massa tävlingar nästa säsong... De större tävlingarna jag planerat för är:
  • Göteborgsvarvet (Beroende på ekonomin)
  • O-ringen Challange 23-29 Juli
  • Vertex Fjällmaraton 13 Aug
  • BAMM 50 19-20 Aug (Om Anders knä håller)
  • Lidingöloppet 24 Sep
Kommer att presentera tävlingarna mer ingående framöver med en massa bilder som gör att inte någon kan tycka att det ser tråkigt ut, ni kommer alla vilja springa =) Jag har då suttit o kollar in fjällbilderna från Vertex fjällmaraton och bara längtar! Vilken dröm att spendera 5-6 timmar i Vålådalen med ryggsäck på ryggen, löparskor på fötterna och svett i pannan (och på en massa andra ställen oxå för den delen).

Lidingöloppet!

Inser att jag inte har skrivit på en evighet! Mest för att jag tänkter att det inte är någon som tycker det är intressant läsning. Vem vill höra någon rabbla på om träning? Men om ingen läser så kan jag ju alltid skriva för att det är roligt, kanske kan motivera någon. Jag läser ju en massa löpbloggar, kollar på filmer från fjällmaraton och andra lopp, om jag har tur kanske någon läser min =)

Ska börja med att berätta hur Lidingöloppet gick:
Blev som sagt förkyld ca tre veckor innan loppet men så här i efterhand var det ingen nackdel alls, kanske nästan en fördel. Förkylningen gjorde att jag tog bort pressen lite från mig själv och sänkte målet. Inför loppet var jag nöjd om jag tog mig in på medaljtid vilket är 02:38:00, ca 5:15/km, det var väl okay tyckte jag.
Jag var riktigt fokusera innan loppet och kände mig inte alls speciellt nervös. Det var bara min egen tid och klockan som gällde allt annat runt omkring fick vara. Jag startade i tredje startgrupp (efter en massa tjorv, med ids inte gå in på detaljer) och alla drog iväg i rätt högt tempo för att få en bra position när det började smalna av in mot skogen, jag hängde på för att inte tappa allt för mycket men undvek att dra iväg med de allra snabbaste, för att inte gå mig stum.



De första 5km låg jag i ett tempo på 04:50/km och kände mig riktigt lätt. Jag hade tanken i skallen att planen var ju 05:00/km men var alldeles för lätt för att dra ner på tempot ännu mer och allting kändes helt perfekt så fortsatte att mata på. Efter 15km hade jag en kilometertid som fortfarande var 04:50 och jag var fortfarande hur lätt som helst. Nu började jag komma in i en lite tyngre del av banan, lite småkuperad och inte fullt lika lättsprungen men detta var inte alls några problem, jag fortsatte att mata på. Efter 20km började jag känna av att jag sprungit två tredjedelar av loppet och benen började bli lite tyngre, även banan blev ännu lite tyngre. Jag var nere på en tid som nu låg på lite drygt 04:50 men det vara bara att fokusera och fortsätta springa. Att få i sig sportdryck var femte kilometer är ett måste och är guld värt, lite extra energi efter vätskekontrollerna får man helt klart.



Den sista milen består av två tyngre backar. Den ökända "Abborbacken" ca  sex kilometer innnan mål och sen "Karins backe" som har sitt slut när det bara återstår en kilometer. Jag hade hört mycket om denna "Abborbacke" så sista biten in mot den blev jag bara mer och mer taggad. Jag tänkte "kan den inte komma snart, nu vill jag bara ösa på upp för den". I botten av backen har du en vätskekontroll och sen är det bara att ta fart uppför. Jag såg folk som började gå bara de kom till skylten "Välkommen till Abborbacken", de är verkligen att ge upp i förtid! Jag tog fart och började ösa på uppför, jag sprang om alla kändes det som och bara fortsatte att mata och 300 meter senare var jag uppe och jag hade bara tappat en minut i kilometertid och låg nu på 05:00/km, lite stum var jag men visste att det skulle komma ett lättare parti nu i ca en kilometer och sprang vidare. Helt klart överskattad backe =)

Betydligt värre var "Karins backe" en kilometer innan mål. Backen i sig och är lite kortare än "Abborbacken", däremot lite brantare. Det jobbiga med denna backe är att den kommer när du har 29km löpning i benen. Jag gjorde som i backen innan och bara matade på uppför, mjölksyran sprutade när jag väl var uppe men nu var det lätt utför i en kilometer innan jag var i mål. Det var den jobbigaste kilometern på hela loppet. Väl på Grönstagärde orkade jag med en rätt så bra spurt och tog mig i mål på 02:31:41 =) Tog mitt uppsatta mål med råge... Fick en ros av älsklingen och allt var perfekt!



Varje steg under Lidingöloppet var en njutning. När det gick som lättast och när det gick som tyngst, det är nog de som är tjusningen.. Nu är jag ännu mer såld på löpning =) Nästa säsong blir det Lidingö än en gång sen är planen att få springa BAMM 50 med Anders om hans knä håller, nått fjällmarathon skulle oxå sitta fint!


Äntligen =)

I morgon är det äntligen dax... Första löppasset efter förkylningen. Det blir bara ett lättare pass för att komma igång. Lugn jogg i 10km men ska bli skönt att äntligen få snöra på sig skorna igen, nu är jag äntligen på G igen, sen åker jag ner till Ume på söndag och nästa vecka hoppas jag kunna träna för fullt igen..
Planen för nästa vecka är två långpas,s ett på 3 mil och ett på 2 mil och sedan tre stycken snabbdistans på dryga milen för att få upp tempot lite. Träningen kommer att se ut ungefär så här enda fram till det stora loppet. Jag kommer däremot att dra ner 3 milspasset till 2,5 varannan vecka, är lite onödigt att slita på kroppen så pass mycket, jag har ju grunden sedan tidigare. Att jag lägger in några tremilspass är mest för att jag ska kunna känna av vilket tempo jag sedan ska springa på tävlingen.
Det blir seedningslopp för min del om två veckor. Känns lite surt att jag inte kommer vara i den form som jag hade velat men sånt är livet, bara jag tar mig runt den här gången så att jag inte behöver starta i absolut sista ledet på Lidingö är jag nöjd.... Jag har sänkt kraven en del efter dessa två veckor i sjuksängen, eller jag försöker intala mig det iaf. :P

Hoppade över bäcken...

Vilken seg förkylning... Jag trodde att den hade gått över för någon dag sedan och jag såg framför mig hur jag fick snöra på mig löparskorna igen... Men nä, inte skulle det bli så roligt, jag blev istället mer förkyld. Hjärtat dunkade rätt bra när jag var å promenerade i skogen på jakt efter skyttevärn.. 

Får nog sänka mina mål lite med Lidingöloppet och inte sätta samma press på mig själv nå mer. Jag måste nog acceptera att jag inte kommer att vara så tränad som planerat :/ Fortfarande rejäla problem med luftrören och en rejäl förkylning som inte vill ge sig... Ja Ja! Nog ska det gå, jag ger mig inte hur lätt som helst!

Träningssuget är stort... Tillbaka i Ume på söndag, Gamliaspåret nästa!
Finns viljan, finns vägen =)




Något helt annat....

Här kommer lite annat än bara löpningssnack... Är ju bara tråkigheter med en massa förkylningar å sånt annat trams. När jag är hemma från jobbet å inte kan träna blir det att jag spenderar en helt del tid här på internet. Så tänkte att jag skulle presentera två kompisar från "Bruce kön", de är grymma :-)

Mattias o Tess- "Om du lämnar mig nu"





Svettigt!

Hemma o fortfarande sjuk :/ Svettades värre än under ett intervallpass mitt uppe i sommarvärmen i natt, så förhoppningsvis åkte febern ut med den. Jag brukar klara mig riktigt bra från förkylningar men den här slog riktigt hårt :/ Det enda positiva är att jag fick ett svar till den dålig formen och sen kanske jag blir ännu mer motiverad när jag är träningsbar igen. Bra att tänka positivt har jag hört :-)

Jag beger mig ner till Ume igen om drygt två veckor och skolan drar igång.. Detta betyder att det blir betydligt mer tid över till träning än vad jag har idag när jag jobbar heltid :-) Tillsammans med paniken över att förlora en massa träningstid pga. en förkylning börjar jag planera träningen ännu mer och ett av långpassen för veckan kommer att bli ännu längre. istället för ca. 2-2,5 mil kommer ett av passen att bli 3 mil. Jag vill testa på att springa tävlingssträckan ett par gånger innan det är dax för Lidingö så att jag kan känna på vilket tempo jag ska hålla... Sen att hålla detta tempo och inte rusa i början är en annan sak :P

Revansch! Jag har hittat en tävling att ta revancsh i efter den bedrövliga Hamnmilen. Tankern är att springa Umemilen den 12'e September som går på en inte allt för obekant bana runt Nydalaområdet :-) Du kan även välja att springa 15km, vilket det nog blir för mig, jag är betydligt bättre på längre sträckor och det känns som desto längre tävlingssträcka desto bättre. Ska höra med couchen när han kommer hem från jobbet :-)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0