Morgonstund har guld i mun...

Vaknade lite väl tidigt i morse kan man tycka!
Lördag morgon o så stigen man upp strax efter kl 7, det är inte riktigt okay, pensionärstider (jag har hört att de ska stiga upp tidigt). I alla fall så var jag aldelles för hungrig för att sova, magen skrek efter mat så det vara bara att lyda, nu så här tre mackor och en stor yoghurt tallrik med tillhörande bananchips och flingor är jag mätt, sprättmätt till och med bara att låta alltid sjunka lite och så ska jag bege mig ut på 6st 1000m intervaller på eljusspåret som ligger runt knuten :-)

Jag är nöjd med den senare tidens träning. Jag har kunnat köra på riktigt bra och nu börjar det till och med kännas som att de tunga veckorna börjar bli lite för lätta, dax att lägga till ännu mer träning.... men då var det ju de här med att man ska ha tid oxå, får köra på extra när jag hinner helt enkelt...

Nu har vi blivit fler som ska springa AxA Fjällmaraton! Lite kompisar från den beryktade Springsteeen kön tyckte oxå att 43km och 1800 höjdmeter på fjället inte kändes allt för dumt... Riktigt skoj! Vi bor nu en bit ifrån varandra, eller vad tycker ni om spridningen, Luleå, Umeå, Uppsala och Malmö? Inte det lättaste att träna ihop så nu har vi börjat lägga upp träningsprogram på internet och sen vad vi har tränat, en riktigt bra sporre till att alltid få träningen utförd :-)

Nu ska  jag ut och utföra dagens pass! Intervaller och Gym o i morgon veckans höjdpunkt 30km :-)

Föresten jag lovade lite bilder och sådant! Det kommer strax, Anders måste bara komma hem så att jag kommer åt dem... På måndag blir det nog :-)


Never Give Up On a Dream...

Mycket har hänt sedan jag skrev sist...
Jag har hunnit med att vara uppe i fjällen i tre dagar och sen har jag varit i stugan, solat och åkt skoter i tio dagar där efter. Det har hunnits med en del löpning oxå såklart och jag ska skriva mer om det sen, bland annat så har barmarken tittat fram här hemma och det var underbart att få snöra på sig löparskorna och bege sig ut i skog och mark, det är där jag hör hemma.. Men mer om detta när jag har tid att lägga upp bilder och gräva fram ur mitt minne om jag har något intressant att berätta :-)

Här har ni en låt som jag grävt fram ur mitt gamla arkiv, grymt inspirerande och har ni en del av texten...

Claim the road, touch the sun,
no force on earth could stop you run.
When your heart bursts like the sun
never never give up on a dream.




Rekreation...

I helgen har jag endast sysslat med roliga pass eller man kanske ska säga extra roliga pass eftersom jag älskar att springa. Jag har varit lite seg i kroppen den sista tiden så även inte planen var återhämtningsvecka för än nästa vecka fick det bli den här, man måste lyssna på kroppen ibland.

Jag har endast avverkat 50km den här veckan vilket är väldigt lite för att vara mig. Jag har däremot fått tillbaka motivationen och är heltaggad för backintervaller i morgon. Motivation sjönk tillsammans med att kroppen sa ifrån men det känns bra att den är tillbaka nu :-) 

Igår var jag och lekte lite på de snötäckta stigarna som hundägarna trampat upp på mjölkudsberget, jag hittade även lite roliga pulkbackar att maxa i. Jag slog på min Ipod på max med Metallicas Black Album och bara öste på, det var hur roligt som helst och det kändes som att energin var tillbaka i kroppen. Mina luftrör är tyvär inte på topp topp just, hade tungt att andas igår och idag när jag var ute och sprang tillsmammns med Anders var det riktigt tungt att få luft. Jag funderar lite på om jag kan vara allergisk mot snömögel eller något sådant, kanske kan var en förklaring till min tunga andning i dessa tider när snön smälter riktigt fort...

Vattenskidåkning är en annan sport som jag sysslat med i helgen, då vi begav oss ut på isen idag :-) 







Nej, vill inte!

Nej, jag vill inte skrek kroppen....
Jag började passet med 15km löpning upp till Ormberget där Anders snällt hade parkerat bilen med mina skidor, stavar och pjäxor. Det hade inte gått jättebra att springa, benen hade känts tunga men huvudet ville springa fort så jag körde på rätt bra ändå. Jag bytte om vid bilen, tryckte i mig en powerbar och drack lite vatten innan jag begav mig ut på de helt underbara skidspåren som erbjöds för dagen,då sa ben, armar och resten av kroppen bara NEJ!

Efter bara 5 km fick jag kliva av, kroppen darrade och jag var helt slut. Jag förstod inte vad som var fel, det fanns bara ingenting kvar, fysiskt sett borde jag inte ha några problem med ett sådant pass och när jag kom hem somnade jag på sängen. Inte brukar man ju vara trött efter ett träningspass snarare hur pigg som helst tack vare alla endorfiner som utsöndrats. Nu så här dagen efter förstod jag vad som var felet, tack vara att jag är tjej och min kropp reagerar så här får jag stå ut med att det blir så här en gång i månaden... Om jag känner mig själv rätt ska kroppen vara pigg igen om en, två dagar. Surt men det är sånt man får ta!


Måsten....

De finns ju de där dagarna som man inte egentligen vill ska finnas...
Nu lät det där betydligt värre än var det var men gud så uttråkad jag har varit idag! Dagen började med uppstigning tidigt för att hinna iväg till tandläkare, har inte varit där på 6 år så nog var det dax, hade ju gratisbiljett så då måste man ju gå. Det visade sig allt såg likadant ut som sist inga hål och inga bekymmer så det var ju rätt trevligt, den här delen av dagen var ju inte så farligt tråkig ändå. Det är plugget efter lunch som har gjort mig deprimerad.

Har en massa plugg som måste göras nu och jag motiverar mig med att desto fortare jag blir klar desto fortare blir jag ledig. Vägarna har tinat fram och solen värmer gott allt som oftast. Jag vill bara träna, träna och träna, vårglädjen spritter verligen i kroppen :-) Idag blev det ingen träning utan jag satt innne med den där jäkla uppgiften som ska lämnas in på fredag och oj så tråkigt. På ett sätt är det ganska intresant eftersom jag får skriva om friluftsliv i skolan men när solen skiner och jag måste dra ner persiennerna för att kunna se dataskärmen är det INTE okay att sitta inne och plugga. Jag vill ut och träna men måste inse att jag inte hinner idag, tyvär. Nu Är det bara att skynda sig iväg för att se hockey/fotboll hemma hos mamma o pappa, det blir nog mest hockey men att växla över till fotbollen någon gång då och då är ett måste, jag är ju fotbollnörd i själen men jag tror och hoppas på att Sverige vinner ganska lätt ikväll så prio blir att kolla in Lule som jag oxå hoppas vinner lätt men det är inte lika troligt, tuff match ikväll.

Jag längtar tills i morgon då jag ska ta bilen upp till ormberget packad med skidutrustningen för att sedan bege mig ut på ett 15 km löppass sen tillbaka till bilen för att snabbt byta om till skidkläderna och bege mig ut för att åka 20 km skidor. Det är tur att solen ska skina även i morgon och jag får njuta av våren, kanske tar igen lite av dagens förlust.

Mellan hopp och förtvivlan...

Tisdagen började inte bra!
Eller den börajde egentligen bra, solen sken, det var ett underbart väder och jag var heltaggad för ett intervallpass. Jag började ösa på riktigt bra även fast benen var lite sega, det gick inte att springa fortare helt enkelt, när jag var färdig med mina intervaller kände jag att jag hade kunnat springa fler, men gjorde jag det?? Nä! För både jag och klockan var ju inställd på endast dessa 6st, jag kände att detta inte var ett godkänt pass, jag hade helt enkelt inte tagit ut mig till max. Jag var arg och besviken på mig själv när jag kom hem och inte blev det bättre  när jag studerade passet mer nogrant i datorn och såg  att pulsen hade varit mesigt låg.. Jaja! Någån gång måste man få göra ett dåligt träningspass, på fredag blir det revanch på intervallerna tänkte jag och nu så här på torsdag eftermiddag är jag heltaggad :-)

Om nu inte intervallapsset var perfekt fick jag mig nog lite extraträning under kvällen rejäl pulshöjning uppnåddes under Skellefteå- Luleå matchen. Den stora frågan är nu, får man skriva in detta i träningsdagboken eller måste man ha spelat för att få lägga in det?

Tisdagskvällen var inte det lättaste, jag slets mellan hopp och förtvivlan och pulsen var sjukt hög, vi vet ju alla hur det gick så jag fick sova gott på natten och ladda om till onsdagens distanspass.

Igår när jag var ute hade asfalten börjat titta fram på sina ställen och det gick hur lätt som helst att springa. Även om jag springer med Ice Bugs går ingenting  att jämföra med att springa på barmark, riktigt bra tempo på sina ställen men att bege sig ut på den knövliga och söndertinade isvägen var ett misstag, tappade en hel del där men vad gör det? Ett bra pass blev det iaf. I morgon blir det revanch på mina intervaller från i tisdags och ikväll blir det en kväll med hockey och jag hoppas att det inte blir lika spännande som sist,  3-0 till Lule tack! Det är vad mitt hjärta klarar av denna kväll :-)

Lite musik av klass




Vilovecka, inte riktigt!

Veckan gick otroligt fort...
Den där veckan som skulle vara en vilovecka blev inte alls som jag tänkt mig. Efter min uppladdning med pizza, godis och hockey i måndags fick jag av någon underlig anledning en hel del extra energi, hmmm vart kom den ifrån? Energibomben behövdes och jag fick mig en vecka med en hel del träning och så även lite extrarträning med gymnasieeleverna under min VFU :-) 

Totalt avverkade jag 8 mil varav drygt en var på längdskidor uppe i stugan. På väg ut till en sjö där det skulle fiskas (Inte av mig, jag prioreterar solandet) tog jag mig en liten skidtur på skoterspåren, ett helt underbart träningspass i vårsolen och jag ska helt klart åka mer skidor i vår. Längdskidor är det perfekta återhämtningspassen då det är skonsamt för benenen och dessa får lite extra tid till vila :-)


I söndags var det än en gång Hockey och dax för Lule att ta sig den där semifinalsplatsen (och vi vet ju alla hur det gick) men jag var ju även tvungen att ta mig genom mitt långpass för veckan. Jag slog på radion på min Ipod, snörde på mig skorna, bad mamma pappa och Anders att hämta upp mig om två timmar och drog iväg hemmåt efter den snirkliga grusvägen. Nu hann jag inte springa i två timmar utan de var ikapp mig redan efter 2 mil och 1:45 men det gjorde inte så mycket, min Ipod hade tappat radiokontakten och jag hade ju inte längre koll på ställningen i matchen... Jag fick höra slutet i bilen och som sagt vi vet ju alla hur det gick :-) 

I morgon blir det intervaller och gym på morgonen sen lite mer löpning med gymnsaieeleverna och så Luleå mot Skellefteå och semifinalhockey hos mamma och pappa!





Pizza, Godis och Hockey!

Den här dagen kommer att handla om återhämtning!
Jag har varit sliten i kroppen allt för länge nu, den har aldrig återhämtat sig och jag har slitit hårt under de senaste passen. I helgen körde jag turskidårkning och längdåkning mest för skoj skull och för att benen skulle få vila sig lite, det visade sig att det inte bara var benen som behövde vila, kroppen är slutkörd och orkar bara inte just nu. 

Nu i veckan kommer jag att ta det rikitgt lugnt och låta kroppen återhämta sig helt. Veckan börjar bra med att jag ska ta och fylla på med en hel del energi i form av pizza och godis och sen för att stimulera mitt nervösa beteende blir det hocky där jag har på känn att Lule blir klar för semifinal redan ikväll :-)

Ge mig mat, mat och ännu mera mat...

Nu har jag varit konstant hungrig i flera dagar, det finns ingen botten, jag bara äter äter och äter... Akta er för att bjuda hem mig på middag för då tömmer jag kastrullerna, ni får kanske akta er för att bjuda hem mig över huvutaget för då gräver jag i erat skafferi, äter upp era smörgåsar och dricker upp eran mjölk. Framförallt ska ni nog inte öppna dörren om jag kommer och hälsar på oinbjuden eftersom det troligast betyder att kylen hemma är tom... 

Vet inte vart allting tar vägen! Jag äter ett mål mat känner mig mätt och belåten och sen en halvtimme senare är det bara att kolla in vad vi har i kylen, finns det något ätbart kvar? Jag som inte ens har tränat idag, har endast suttit och plugga hela dagen då borde ju hungern gå över. Jag brukar känna mig ganska tom efter ett långpass men som jag har känt mig sedan i måndags är ju extremt.... 

Ska försöka fylla på så gott jag kan ikväll för i morgon blir det dubbelpass, intervaler på morgonen och skidåkning på eftermiddagen. Det drar verkligen i skidnerven nu när solen har börjat titta fram bakom molnen och våren säger titt ut :-)

Här har ni en mindre smikrande video som Anders smygfillmade en lördagkväll i höstas och det ser verkligen ut som jag har haft mitt problem med bottenlöshet tidigare...



Slit....

Idag var det slit från start till mål under mitt 25 km pass...
I vanliga fall brukar de första 15- 18 km vara en njutning med lätta ben men idag var jag seg och sliten redan från start. Jag tror att helgens träning satt i öven om jag endast hade tränat lite lätt. Även om det var slitsamt var det riktigt härligt, jag gillar att få "kötta" ibland att bara mata på och försöka att trycka bort det jobbiga, det är då det ger någonting både för psyket och för fysiken.

Det tråkiga var att jag i slutet av passet började känna av löparknä, jag tror att detta beror mycket på att jag var så pass stel under hela löpningen så det ska nog ge sig sen när jag mjuknat upp lite :-)

Här i veckan ska jag bege mig ut och reka lite inför "stenålderspromenaslöpning" med gymnasieelever, vi får se vad det blir av det :-)

Yeeesss!

Aldrig har det hänt förr att jag har varit i träningsform redan en vecka efter att jag blivit förkyld,jag brukar verkligen få dra med mina förkylningar hur länge som helst. I helgen har jag hunnit med två lättare pass i vårsolen uppe i stugan. I Lördags joggade jag lätt 7 km och idag avverkade jag dryga 12 km i lite högre tempo men utan att maxa på något sätt. 

Jag tror att mina nu påfylda järndepåer kanske kan ha någonting att göra med mitt ovanligt snabba tillfrisknande. Jag var så gott som tom på järn för ca ett halvår sedan och har sakta men säkert knaprat järnpiller och blivit piggare och piggare. Vad nu denna snabba återhämtning beror på kanske spelar mindre roll utan det viktigaste är väl att jag är pigg igen och kan träna.I morgon ska 25km avverkas innnan skolan, tur att jag börjar kl 13, annars hade det blivit en tidig morgon.

Förkylt igen...

Jaha! Då var det dax igen....
Eller jag har dragits med min förkylning ett tag nu, sedan i lördags för att vara mer exakt :/ 
Har inte velat prata om det och inte skriva om den, är bara rent ut sagt förjävligt less, varför ska jag vara sjuk hela tiden? Jag har börjat vikariera åt Barn- och utbildningsförvaltningen igen efter många års uppehåll, tog tag i vikarierandet igen eftersom jag inte vill jobba helger på intersport nå mer, våren närmar sig och jag vill kunna vara ute och åka skidor och träna tillsmamans med Anders på helgerna. 

Vad jag ville komma till var att jag var och jobbade på förskola i torsdags och fredags och det skulle jag nog inte ha gjort. På det ställe jag var i torsdags var säkert 19 av 22 barn snoriga och förkylda. Förskola är som en enda stor förkylning så jag var ju lite nervös för att dra på mig någonting redan när jag gick dit men pengar behöver man ju så...... Fredag eftermiddag kände jag hur halsonten började smyga sig på men jag försökte förtränga det hela, "Nä! Det är nog lugnt, inte blir jag sjuk" försökte jag intala mig men den fungerade inte... Tog ett tag tills förkylningen slog till med sin fulla kraft men nu i skrivande stund har jag precis vaknat från en tupplur på soffan och sitter med rinnande näsa och huvudvärk.

Det var min rapport...
"Vad är livet utan löpning? Trist och tråkigt... och... och alldeles världelöst"

Ah! dessa gubbar kan alltid få en på bättre humör- En Klassiker!


Födelsedagsgrejjs!

Förutom en MASSA fika så fick sig prylnörden Linda en hel del fina grejjer idag...
  • Av mina föräldrar fick jag mig en skoterdress så att jag inte behöver frysa och dra på mig en massa förkylningar när jag är ute och njuter av skoterns brummande ljud och underbara doft (och solen då såklart)

  • Av Anders fick jag en 5 liters löparryggsäck som rymmer en camelback och lite annat. Den blir Perfekt till långpass då jag ofta känner att vätskan tryter mot slutet. Jag klarar verkligen inte av vätskebälten som aldrig sitter kvar runt midjan och då är ryggsäck det bästa, sen får man ju med sig en massa andra nödvändigheter oxå. Blir perfekt till AxA fjällmaraton då man måste ha med sig underställströja, vindjacka m.m.

  • Jag fick även ett par nya trailrunningskor av Anders, IceBug Anima, 260g, grymt sköna och grymt snygga :-) Även dessa blir perfekta för AxA Fjällmaraton och en massa annat, kommer bo i de här skorna! 

  • Ett par Blitz Typhon+ (solglasögon med tre olika glas) av svärföräldrarna blev det, så nu är jag redo för vårsolen.




Du vet att du är löpare när.....

Jag hittade en tråd på Jogg.se som punktade upp saker som pekar på att du är såld på löpning :-)
Jag tyckte att det var rätt roligt så hade tänkt göra samma sak i lite mer av en egostisk riktig, dvs. kommer endast handla om mig själv...

Du vet att du är såld på löpning när:
  • När det första du säger när du vaknar och det sista du pratar om innan du somnar handlar om Axa Fjällmaraton (som går av stapeln om ett halvår).
  • När hela din önskelista till den uppkommande födelsedag innehåller löpargrejjer.
  • När du är så ivrig att få göra ett maximalt syreupptagningstest på studeiebesöket på Winternet att du skulle börja gråta om någon annan i klassen oxå skulle vilja göra testet och du pga. detta inte skulle fått chansen.
  • När du tycker att långpasset på 25km är det bästa på hela veckan och det spelar inte någon roll om det skulle vara -20 och du var tvungen att springa med mask.
  • När du har en blogg som endast handlar om löpning.
  • När du planerar din sommarsemester med: En vecka med löpträning i Björkliden, En vecka på Femdagars och AxA Fjällmaraton med fjällvandring inbakat efteråt.
  • När du redan planerat in hel del heldagarspass för stugvistelsen till sommaren.
  • När du..... Ja det kommer mera när jag kommer på mer :-)

Dubbelpass, tester och lite annat grejjs...

Dubbelpass idag...
Började dagen med ett intervallpass och så lite gym inne på Helex där jag fick öka tempot på bandent men blev ändå inte lika slut som förra veckan. Riktit skoj att känna att träningen har gett något sorts result, nästa gång blir det attt förlänga intervllerna :-) Eftersom intervallpasset egentligen skulle ha ägt rum igår men jag var för trött efter en lång skoldag på Winternet (som jag återkommer till snart) fick jag köra dubbla pass idag. Efter middagen begav jag och Anders oss ut i -20,7 med mycket varma kläder och värmeväxlare, det gick inte allt speciellt fort eftersom jag var sliten och hade tungt att andas i den där masken men jag sprang mina 15km så får vara nöjd med det ändå.

Som sagt så var jag med skolan på Winternet igår, ett ställe som utför en hel massa olika fysiska tester med all vetenskap som kan kopplas till detta. Det var ju som drömen för mig, universitetet betalade så att jag fick genomföra ett test på min maximala syreupptagningsförmåga och min maxpuls som jag velat göra hur länge som helst. Det var bara en i klassen som skulle få prova på detta test och eftersom jag tjatat om detta i flera veckor fick jag ta på mig den äran. De vågade nog inte säga något annat och så var det nu så att alla andra i klasset verkligen ville slippa  så de var inte allt för svårövertalade :P 

Själva testet var ritktigt skoj att utföra. Jag fick springa på ett löpband i samma tempo hela tiden medan de ökade lutningen mer och mer ända tills jag verkligen inte orkade ta ett steg till, det svartnade framför ögonen och sen var det bara att stiga av, härligt att få testa ta ut sig så pass mycket.

Resultatet blev en maximal syreupptagning på 3,9 vilket gör att jag kvalar in som "elittränad", gränsen gick vid 3,6 så ännu lite tills kan jag väl kunna förbättra mig. Jag hade en maxpuls på 189 slag/minut vilket egentligen inte säger någonting alls om hur jag är tränad efterom maxpulsen är konstant och någonting du ärver av dina föräldrar men det är bra för mig att veta när jag lägger upp min träning.
Nu blir det lite musik tror jag:


Om

Min profilbild

Linda

Löpning är bara underbart roligt och tanken med bloggen är att försöka förmedla detta :-) Tror inte att det går så bra men ska ändå fortsätta att försöka.

RSS 2.0